Ibland funderar jag över hur människor (även jag själv) tar saker för givet.

Hur jag kan bli avundsjuk på en annan som är frisk, eller verkar ha haft lätt i livet eller som blivit gravida nästan direkt. 

Jag kan bli ledsen och lite arg när jag ser människor göra saker med vilje som kan göra dem sjuka, som t. ex. röka. 

Inte för att det är min rätt men jag blir lite ledsen och tänker på att de inte är medvetna om vad de har i dag och att det de gör kan förstöra deras liv. Än värre är det med rökande föräldrar, barnet i ena hande och cigaretten i andra. 

Men det är en annan historia, det är FEL, föräldrar som utsätter sina barn för cigarettrök dagligen eller som låter barnen bli överviktiga eller inte få rätt mat i sig, det däremot göra mig förbannad, som förälder är det ditt ansvar att hålla barnen friska och sunda. Att se till att de äter rätt och rör på sig. Föräldrar som låter sina barn bli överviktiga (om det inte beror på en sjukdom) det anser jag vara jämställt med misshandel. 

Ibland önskar jag att naturen var lite mer selektiv, att bara lämpliga föräldrar kunde får barn... 

Och det är klart ibland slår tanken mig, skulle jag själv vara lämplig? gör min sjukdom mig till mindre lämplig? och ärflighetsrisken. 

Jag hoppas innerligt att jag är det, jag har funderat kring mig som människa om vad jag tycker är rätt och fel i barnuppfostran och jag har funderat kring ärflighet.... det någon procent större risk att om jag får barn att mina barn får det, risken är mindre om jag får en pojke. 

Det är verkligen jättesvårt val, men jag tror, hoppas och önskar att det inte är så stor risk, jag har också diskuterat frågan med min läkare. 

sen är det ju den andra aspekten om jag får allvarliga skov, men vi är faktiskt två min man och jag. Och jag kan inte leva mitt liv ifall att... man kan ju bli påkörd när man går över gatan..