Nu är det snart dags.. snart ska v gifta oss...

4 veckor har gått sen jag upphörde med p-pillerna och nu väntar bara ett plus på testet.

Är nervös måste jag erkänna. Inte alls för sambons missbruksproblem.. det kan ju hända men han försöker och vi pratar om det och jobbar med det.

Rädslan är för min sjukdom... att vara utan behandling. Att det ska ta lång tid att bli gravid. Tänk om...

Nu mår jag ju i princip bra och det finns ju fall där ms läkt ut av sig själv, det skulle ju kunna bli så för mig... men vet ju aldrig...

Tänk om jag inte kan bli gravid... vad gör jag då? 

Om bara mensen kunde komma igång och kroppen åtminstonde kunde ge sken av att fungera som det ska...