I helgen blir det lite festligheter och det ska bli trevligt, känns lite så där bara med alkoholen. Att låta bli är väl kanske självklart när man försöker bli med barn, men samtidigt känns det så trist när man en vecka senare får sin mens och känner att man låtit bli helt i onödan. 

Jag är ju ingen stordrickare precis, senaste året kan man räkna gångerna jag druckit på mindre än 10 fingrar, men det hade varit trevligt att bara släppa loss och inte tänka på det.

Funderade på att ett glas vin kanske inte är så farligt, men samtidigt tror jag att jag skulle ha ångest om jag nu mot förmodan skulle vara gravid.

Idag tog jag ett språng från bilen till affären, ett par meter bara, när foten helt plötsligt inte bar mig, jag snubblade inte utan foten bara vägrade. 

Kanske är det något som kan hända vem som helst. Men med min sjukdom undrar man om det beror på den. Det skrämmer något. En annan hade säkert bara blivit förvånad och så var det nog med det. 

Jag har haft en konstig stel känsla i höger fot, lite lite ömt men tänkt att det var en sträckning eller liknande, men nu undrar man så klart.

Ja jag får ta det som det kommer.  

Jag tycker det är svårt det där. Jag har en gynekolog just nu som är ok. 
Har gått till gynekolgen istället för barnmorska eftersom jag hade p-piller bara gynekolgen kunde skriva ut.

I alla fall, gynekolegen är ok men assistenten eller vad hon är, hon som tar prover, svarar i telefon mm är hopplös. Avskyr henne verkligen. 

Jag fick sluta med p-pillerna jag hade, Diane, eftersom jag kom till insikt med att jag inte hade någon som hest koll på anlag för blodpropp. 
Efter mycket om och men och slarv av assistenteten (som glömde bort att skicka remiss) fick jag gjort ett test som visade på att jag har enkelt anlag apc-resistens. 
Detta innebar andra p-piller.

I alla fall. Jag litar helt enkelt inte på att inte något annat ska missas eller bli fel. 

Men att välja ett nytt ställe känns som en djungel. Jag vill ju träffa människorna innan och veta att det känns rätt. Och nu ska man uppenbarligen lista sig för det också.
Jag har ju ett ställe där jag har familjeläkare, fast det är ett skämt går aldrig till samma... Läkarna där varierar verkligen i kompetens... vissa bra, vissa betydligt mindre bra. 

Nu kan man i alla falll lista sig där from den 1 sept, men hur kan jag veta att de har tid då, tänk om om allting bara för en gångs skull fungerar och jag är gravid då behöver jag ju få en tid ganska snart. Fasiken det är inte enkelt det där... 

Med nya friska tag hoppas jag. Jag känner mig piggare och symtomen har avtagit, bara lite lite kvar. 

Arbetslusten är ganska obetydlig men det kommer väl. Lite press hade nog inte varit fel. Men det kommer väl nästa vecka. När allt måste vara klart innan jag ska vara lite ledig. 

Jaha då har jag provat ägglossningstest... 

Var rädd för att det inte skulle göra något utslag alls, men dagen igår hade jag ett ganska tydligt tecken på ägglossning och idag visde stickan 2 streck. 

Det betyder ju så klart inte att jag har ägglossning, bara att något hormon har nått rätt nivåer för att jag ska kunna ha ägglossning så vi får väl se om det fungerar eller inte.

Egentligen gjorde ju testet ingen skillnad, vi har haft sex alla dagar utom 1 denna vecka. Funkar det inte nu så vet i katten ;)

Men jag måste erkänna, det är en viss lättnad att testet var positivt i alla fall. 

nu ska jag bara få positivt på nästa test också om 2 veckar *hoppas* 

Vi får väl hålla tummarna, lite mer än ingenting har jag i alla fall fått gjort idag. Fast just nu är jag trött, men så tänker jag gå ut en sväng och få lite luft, det kanske hjälper. bara 2 veckor till sen är det semesterledigt. 

Hade önskat att pengarna räckte till en resa men med alla projekt vi har igång så gör de inte det. Ena bilen ska servas nu också 8000kr jättekul, inte... 

Det blir i alla fall förhoppningsvis en långweekend i Danmark. Det är ju alltid något. 
Just nu behöver jag ju bara komma bort från alla måsten.

Sån är jag, jag måste veta, om jag blir sjuk så vet jag oftast innan jag går till läkaren vad det kan vara. När vi skaffade hund, läste jag på allt om hundar. Det kvittar vad det är, jag googlar, i all oändlighet, jag måste veta, sån är jag. 

Nyfiken i en strut   

Jag får ju inget gjort... hjälp... 

hur ska jag fokusera på arbetsuppgifterna om allt jag vill är att sitta i soffan och göra ingenting. 

Om tankeverksamheten vanligtvis gick så fort som när man simmade i vatten så känns det nu ungerfär som att simma i gele... 

Vill bara att denna trötthet ska gå över!!

Jag kan stå ut med det andra men detta, suck.